Per Larsson Liukoinen

Noteringar

Till Norra Lekvattnet kommer i stället en annan finne och börjar röja
mark för bosättning. Detta sker dock först i början av 1640-talet, då en
broder till den många år tidigare uppträdande Mats Larsson, nämligen
Per Larsson Liukoinen, slår sig ned där. Denne blir dock redan år 1644
ihjälslagen hemma i sitt pörte av en norsk strövkår, som under det
pågående kriget, den s. k Hannibalsfejden 1643-45, trängt in ett stycke
över gränsen. Efter hans död står änkan följande år i tiondelängden, men
sedan hon gift om sig med finnen Pål Pålsson uppträder denne i fortsättningen
i olika längder från år 1646 till och med 1653. Under tiden synes
stridigheter ha uppstått mellan Pers söner (Mats, Samuel och Erik) och
styvfadern om innehavet av Norra Lekvattnet, som enligt jordeböckerna
1649 och 1650 angives vara upptaget 1644 och 1650 uppföres som 1/4
hemman. Enligt uppgifter vid tinget den 9-11/7 1660 skall Pers söner ha
kallat hem farbrodern Mats Larsson från Nås för att övertaga och köpa
torpet, vilket även skett till ett pris av 40 riksdaler, enligt tingsprotokollet
för ett nybygge »allenast påbegynt och lijthett tillbrukat». Av protokollet
framgår även, att Mats Larsson fått fasta på sitt köp vid tinget,
dels enligt regeln att »kiöp bör gå fram och icke tillbaka» och dels
eftersom det enligt lag var uppbudet och lagståndet, vilket skett åren
1658-59. Han tar alltså hand om hemmanet, och Pål Pålsson gör samtidigt
slutligt upp med styvbarnen om hos honom innestående fädernearv.

www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b3594/1474126385192/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1988_bilaga.pdf

Personhistoria