Lars Larsson

Barn med Dordi Kaspersdotter

Noteringar

Första resan
Lars Larsson hade inlåtit sig i otillåten förbindelse med
sin kusin Marit Persdotter i Ivarsbjörke och fått barn
med henne. Marit hade redan blivit tingförd och dömd
medan Lars varit i Kronans tjänst i fiendeland. Lars
erkände och beklagade att han begått detta brott av ungdoms
oförstånd och köttslig svaghet. Rätten dömde Lars
till döden enligt 3 Mos 18;6 som lyder: ”Ingen ibland
eder skall komma vid någon kvinna som är hans nära
blodsförvant”. Underrätten hänvisar till Högl. Kungl.
Hovrätten som är förbehållen att bevilja nåd. Domar
avkunnades före 1734 års lag med hänvisning till Guds
Lag, alltså Moseböckerna.

Hösttinget 1647 30/8 Andra resan
Ånyo ställdes Lars Larsson inför rätta, denna gång för
att ha ”trätt ifrån sin äkta säng” och inlåtit sig i olovlig
beblandelse och lägersmål med sin legokona Gertrud
Jönsdotter och avlat med henne barn i hordom. Beträffande
horsbrott fanns tre olika grader: lönskaläge då båda
kontrahenterna var ogifta, halvt hor då den ena parten
var gift och dubbelt hor då båda parterna var gifta var och
en på sitt håll. Både Lars och Gertrud erkände gärningen
och bad i ödmjukhet om nåden och icke rätten.
Gertrud hade tidigare låtit sig mökränkas av en soldat
Erik Persson från Kålsgården som ville gifta sig med
henne men som drog till Preussen och blev där borta.
Lars och Gertrud erkände sin synd och dömdes att
”döden dö” enligt Guds Lag 2 Mos 20;14 (Du skall icke
begå äktenskapsbrott), 3: Mos 18;20 (Med din nästas
hustru skall du icke beblanda dig) och 5 Mos 22;22
(Om en man ertappas med att ligga hos en annan mans
äkta hustru, så skall båda dö. Du skall skaffa bort från
Israel vad ont är) Om nåd hänvisas till Högl. Kungl.
Hovrätten. Lars Larssons hustru, Dordi Caspersdotter,
ber för honom att han må ”njuta livet” och hon skall
taga honom igen.

1649 26/1 Tredje resan
När Lars Larsson för tredje gången ställdes inför rätta av
samma anledning som vid de två tidigare tillfällena kan vi
sluta oss till dels att han blivit benådad men att han inte
tagit varning av sina två tidigare dödsdomar. Föremålet
för Lars’ frestelse och fall denna gång var återigen hans
kusin Marit Persdotter som igen gick havande med Lars’
barn. Båda kontrahenterna bekände sin gärning och
beklagade sitt fall och bad om nåd. Marit är fortfarande
ogift men har under mellantiden bedrivit lägersmål med
ogifte Olof Persson i Torsby. Häradsrätten dömde båda
”från livet” efter Guds Lag i 3 Mos 18;6, 3 Mos 20;10
(Om någon begår äktenskapsbrott med en annan mans
hustru, om han begår äktenskapsbrott med sin nästas
hustru, så skola de straffas med döden, både mannen
och kvinnan), 5 Mos 22;22. Nåden hänvisas till Kungl.
Hovrätten där de skola hava att vänta någon benådning
eller icke.

1649 26/1 Lars Larssons jord pantsatt
Lars Larssons jord värderad till 54 1/3 rd är pantsatt
till superintendenten Mr Sven Benedicti. Arvingarna
medges rätt till inlösen.

1649 13/9 Lars Larssons jord ej återlöst
Fasta för superintendenten Sven Benedicti på 1/8 i Ivarsbjörke.
Den av Lars Larsson pantsatta jorden har ej återlösts.
Det verkar som att dödsdomen mot Lars Larsson
omvandlats till böter, kanske till Kyrkan.

1657 24/10 Fjärde resan
För fjärde gången stod Lars Larsson åtalad, denna gång
titulerad fältväbel. Han hade tydligen blivit befordrad.
Föremålet för Lars uppvaktning var en piga i Ransbytorp,
Cecilia Olofsdotter, som nu gick med ”kvickt” barn.
Lars hade haft oturen och olyckan att besöka gården
när husbondfolket var borta, och därmed blev frestelsen
för stor. Han måste ha haft en ovanlig dragningskraft
på unga kvinnor. Vid rättegången bads han före för sin
fattiga och främmande hustrus skull och deras sex små
äkta barn. Domstolen ansåg dock att Lars förverkat livet
och bör det mista. Benämningen ”främmande” hustru
torde behöva en förklaring. Lars hade troligen fört med
sin brud från något av sina krigståg utomlands.

Slutet
Vid avrättningen påpekades att Lars var skyldig Per
Olofsson i Gjutaregården pengar, en skuld som Lars
hela tiden nekat till. Häradsdomaren Jöns i Backetorp
skickades med bud till Per att infinna sig. Jöns kunde
emellertid inte återfinna Per, dagen började lida mot sitt
slut och avrättningen måste verkställas. Rätten avdömde
att efterleverskan Dordi Caspersdotter och hennes barn
skulle vara fria från anspråk på eventuell skuld. Kanske
fältväbelns sista gåva till sin ”främmande” hustru. Man
kan lätt föreställa sig miljön på avrättningsplatsen med
druckna och skränande folkmassor som kommit för att
bevittna det makabra skådespelet.
Hur verkställdes då avrättningen? Två avrättningsmetoder
användes vid tiden ifråga, vanligen halshuggning
och hängning. Den senare ansågs vanhedrande och tillämpades
huvudsakligen endast i tjuvnadsmål.
EftersomLars Larsson var militär blev han säkerligen halshuggen.
Cecilia Olofsdotter dömdes att slita ris utanför tingshusdörren.
Av Lars Larssons sex äkta barn har två kunnat lokaliseras,
nämligen Casper Larsson som blev militär liksom
sin far, och Lars Larsson. De utom äktenskapet födda
fyra barnen har inte gått att identifiera. Med tanke på de
många generationer som passerat under de dryga 350 år
efter händelserna i mitten av 1600-talet torde åtskilliga
gemene man av fryksdalingar genom någon eller några
grenar vara ättlingar till den olycksalige fältväbeln från
Ivarsbjörke.

Arne Linnarud
-----------------------------------------------------
"Sammanställning av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist
--
"Fältväbeln Lars Larsson i Ivarsbjörke, dömd 1643 (ht nr 1) för lönskaläge
med sitt syskonebarn Marit Persdotter, 1647 (ht nr 2) för enfalt hor med sin
legopiga Gertrud Jönsdotter och 1649 (vt nr 2) för enfalt hor med nämnda
Marit Persdotter, är instämd för enfalt hor med pigan i Ransbytorp Cecilia
Olofsdotter, som nu går med "qwickt barn". Lars ber om nåd för sin fattiga
och främmande hustrus och sina sex små äkta barns skull. Rätten dömer ho-
nom dock att mista livet. (I marginalen: "Denne Lars Larsson miste sedan li-
vet, se nästa dombok fol. 50.")

" Cecilia Olofsdotter i Ransbytorp döms för enfalt hor med fältväbeln Lars
Larsson i Ivarsbjörke att böta 40 daler eller slita ris vid tingsstugudörren."
1657 ht
--
Marit i Björke döms för lägersmål med sitt syskonebarn Lars Larsson
att mista livet. Lars är i utlandet.
1639 ht 9
--
På hovrättens fråga, huruvida Marit i Björke och hennes syskonebarn Lars
Larsson ib varit gifta vid brottets begående, svaras att de båda då varit ogifta.
Marit är närvarande vid tinget men Lars är i Tyskland.
1642 ht 4
--
Ogifte sergeanten vid kapten Lorentz Hanssons kompani Lars Larsson i
Björke är åtalad för hor med sitt syskonebarn pigan Marit Persdotter ib, som
han rått med barn. Marit har redan varit inför rätta, under det att Lars varit
ute i fiendeland. Han döms att mista livet.
1643 ht 1
--
Gifte mannen Lars Larsson i Björke och hans tjänstepiga Gertrud Jönsdotter ib
har avlat barn i hordom. Lars har tidigare såsom ogift mökränkt sitt
syskonebarn Marit Persdotter i Björke och är dömd därför vid 1643 ht (nr 1).
Gertrud har tidigare begått lönskaläge med soldaten Knut Persson i Kålsgården,
vilken skulle ha gift sig med henne men blivit borta i Preussen. Enligt
Guds lag döms Lars och Gertrud från livet. Hans hustru Dordi Castensdotter
ber för honom och lovar att ta honom till nåder.
1647 ht 2
--
Gifte mannen Lars Larsson i Björke och hans syskonebarn pigan Marit
Persdotter ib har åter begått hor med varandra, varav hon nu är havande.
Lars har 1643 (ht nr 1) dömts för hor med denna Marit och 1647 (ht nr 2)
för enfalt hor med sin tjänstepiga Gertrud Jönsdotter i Björke. Marit är tidigare
dömd för hor även med drängen Olof Persson i Torsby. Lars och Marit
döms enligt Guds lag till döden.
1649 vt 2
--
Lars Larssons i Björke jord 2/3 av 1/8 ib har värderats till 54 1/3 rd. Den
är pantsatt till superintendenten mr Sven Benedicti för 53 rd. Arvingarna
medges rätt till inlösen före viss dag.
1649 vt 4
--
Fasta för superintendenten mr Sven Benedicti på 1/8 i Björke. 2/3 därav
har varit honom pantsatt av Lars Larsson i Björke för 53 rd och har ej återlösts.
1/3 har varit Elof Erikssons i Björke hustrus jord, som mr Sven köpt
för 27 rd och 6 öre smt. Lars Larsson har att fordra ytterligare 1 1/3 rd.
1649 ht 7
--
Lars Larsson i Björke ålägges att före valborgsmäss lämna ifrån sig den
tomt ib som han måste avstå till superintendenten mr Sven Benedicti för
skuld.
1651 vt 21
--
Fältväbeln Lars Larsson i Ivarsbjörke, dömd 1643 (ht nr 1) för lönskaläge
med sitt syskonebarn Marit Persdotter, 1647 (ht nr 2) för enfalt hor med sin
legopiga Gertrud Jönsdotter och 1649 (vt nr 2) för enfalt hor med nämnda
Marit Persdotter, är instämd för enfalt hor med pigan i Ransbytorp Cecilia
Olofsdotter, som nu går med "qwickt barn". Lars ber om nåd för sin fattiga
och främmande hustrus och sina sex små äkta barns skull. Rätten dömer honom
dock att mista livet. (I marginalen: "Denne Lars Larsson miste sedan livet, se
nästa dombok fol. 50.")
1657 ht 6
--
Cecilia Olofsdotter i Ransbytorp döms för enfalt hor med fältväbeln Lars
Larsson i Ivarsbjörke att böta 40 daler eller slita ris vid tingsstugudörren.
1657 ht 9
--
Per Olofsson i Gjutaregården, som haft att fordra 10 1/2 rd av Lars Larsson i Björke,
hade kallats när denne skulle avrättas men ej infunnit sig. Eftersom Lars alltid förnekat
skulden, fråndömes hans änka Dordi Kaspersdotter och barnen allt ansvar därför.
1663 ht 32
--

Personhistoria