Pål Larsson Kukkoinen

Blev ca 75 år.

Barn med ?

Noteringar

Barn:
Bertil Pålsson Kukkoinen
Erik Pålsson Kukkoinen
Kristoffer Pålsson Kukkoinen
Pål Pålsson Kukkoinen
Lars Pålsson Kukkoinen död 1698-05-29 "gammal man"
--
Flyttade Pål till Timbonäs där sonen Bertil finns?
familj.bergqvist.info/dok/FamBergqvist-Finnskogen_kaellista.pdf
--
"Sammandrag av Frysdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist
--
Pål Larsson i Långenäs bötfälls för att han mot förbud sålt älghudar.
Dessutom skall han vid nästa ting stå till svars efter beskyllningar från såväl
norsk som svensk sida om rovjakt som han och hans drevkarlar bedriver och
som alldeles utöder viltstammen. Till dess belägges hans egendom med kvar-
stad.
1634 ht
--
Pål i Långenäs bötfälls för oljud vid tinget.
1640 vt 22
--
Pål i Långenäs tvistar med Mats på Spettungenskogen om en äng.
1640 ht 17
--
Pål Larsson i Långenäs och Jakob Andersson i Kymmen har blivit osams
om den kvarn som Jakob uppbyggt i deras gemensamma fall och varav Pål löst
hälften för 8 rd. Inför rätta förliks de om att Pål får sina 8 rd tillbaka och
kan om han vill bygga sig en egen kvarn.
1646 vt13
--
Efter avlidne Håkan Nilsson i Aplung intages i nämnden Pål Larsson i
Långenäs.
1651 vt 2
--
Olof Jonsson i Ås (ÖE) intages i nämnden, i stället för Bengt Jonsson i
Stavik vid detta ting men sedan för Pål Larsson i Långenäs, som avsagt sig
av åldersskäl.
1657 vt 1
--
Enl, prästen Olof Linderholm, född i Vasserud, Fryksände, 1762, ska den förste
bosättaren i Långnäs och Timbonäs vara Paul (Påvel) Kekoisia, född i Finland ca 1600,
finns även uppgiften ca 1590. Troligen "Påvel i Långnäs" alias Påhl Larsson Kokkoinen.
Kom enl uppgift direkt från Finland och köpte Timbonäs och Långnäs för 17 Riksdaler. Senare utökade hans söner markinnehavet visar köpehandlingar.
Att finska namnet var Kekoisia framgår även av Oskar Paulssons "Långnäs hemman".
Bosatt i Långnäs men flyttade till Timbonäs ca 1665. Då Påhl varit instämd till tinget ett otal
gånger, ansågs han besitta de rätta kvalifikationer och ha rutin nog att bli nämdeman,
vilket han var 1651 - 1657.
--
I jordeboken 1626 uppfördes även nybyggena Kymmen (Kimshough) och Långenäs
som 1/8 hemman, tydligen efter tilländalupna sex frihetsår, dessa tvenne dock som
krono. Av dessa fem bosättningar uppvisar de båda sistnämnda en
mycket lugn och stabil utveckling. Kymmen upptogs av finnen Jakob
Andersson, och efter honom fortsatte sönerna Isak och Olof skötseln
och uppodlingen av hemmanet. I Långenäs åter började Påvel Larsson
bryta mark och bygga hemman. Denna Påvel var utan tvivel en av de
mest betydande männen under 1600-talet i hela det finska bosättningsområdet
väster om Fryken. Säkerligen medförde han vid sin ankomst till
Fryksdalen en viss förmögenhet, som gav honom möjlighet att av markägarna
lösa bördsrätten till hemmanet men även att utvidga detta betyydligt
genom köp av närliggande marker såsom en skogstrakt Brånen 1629
och delar av ulvsbyböndernas utskogar år 1647. Med tiden blev han
också en mångbetrodd man som anlitades att biträda vid uppkommande
ärenden bland finnarna och även vid ingången av året 1651 valdes till den
förste finske nämndemannen i Fryksdalen. Han torde ha avlidit omkring
år 1663, efter vilket år hans söner Christopher och Lars börjar uppträda i
längderna och tydligen övertagit skötseln av hemmanet.
--
www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b3594/
1474126385192/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1988_bilaga.pdf

Personhistoria