Anders

Barn med ?

Noteringar

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist-
--
Pål Persson i Hedåsen bötfälls för att han avhänt Per Nilsson i Tjustersby
1/2 famn hö.
1633 ht 15
--
Rickard Jonsson i Hedåsen lovar Nils Persson i S. Skoga (Ekshärad) att
denne skall få 1/3 av den råg Rickard bärgat på andra sidan om rågången, men
när man får klarhet om häradsgränsen skall vidare uppgörelse ske.
-
Rickard Jonsson i Hedåsen och Erik Matsson vid Hällesjön (S) har förlikts
med Esbjörke- och Askerudsborna om torpet Hedåsen på deras ägor.
Rickard och Erik betalar vardera 16 rd, hälften till Esbjörke och Askerud och
hälften till Olof Persson i Såneby, varefter de har halva torpet var.
1656 ht 15,17
--
Israel och Lars Mickelssoner i Jangshöjden uteblir mot Eskil Jönsson i
Hedåsen angående slagsmål.
1666 vt 49
--
Uppbjudes 1. gången:
1/2 Hedåsen av Erik Matsson ib.
1669 ht 53
--
Fasta för Erik Matsson på 1/2 Hedåsen, upptaget på Askeruds och Es björkes
samägor. Han har betalat Erik Persson i Esbjörke 2 rd, Per Bengtsson
i Ingeborgjorden 3 rd, Jöns Jönsson i Lövåsen 4 rd, Bengt Olofsson i Askerud
5 rd och Esbjörn Knutsson i Esbjörke 2 rd för deras lotter. (1. ub 69ht 53.)
1671 ht 50
--
1/2 Hedåsen, som Hans Hansson ib 1684 köpt av Jon Gullbrandsson i
Brårud för 38 rd.
--
1/12 i Tjustersby av Jöns Persson ib, som dels efter utslag 1680 (ht nr 3)
betalat skulder, till länsmannen Arne Olofsson i Grinder 38 rd och till Arne
Eriksson i Wall och Olof Gunnarsson i Brede (alla i Norge) 20 rd, dels för
23 rd löst från sin svåger Kristoffer Eriksson i Hedåsen hans hustrus jord.
1684 vt 96,97
--
Eventuellt: Kiesinen
--
Där upptages de två första finntorpen av finnarna Mickel Larsson i Jangshöjden
och Jöran Jöransson i Hedåsen, bägge omkring år 1620, vilka torp skattlägges
vardera till 1/8 skattehemman efter de sex frihetsårens utgång. Denna
finska bebyggelse i socknens östra del utökas senare genom ett tredje
finskt torp längre norrut vid Lövåsen invid gränsen till Lysvik.
Dettaupptages av Påvel Oluffsson Suhoinen på 1640-talet och skattlägges till
1/8 skattehemman år 1661. Tillsammans bildar dessa tre hemman en
finnbygd, som fortlever i avskildhet men relativt snart upphör att räknas
och i skattelängderna uppföras som någon särpräglat finsk bebyggelse.
Om deras finska ursprung har sedermera erinrats huvudsakligen därav,
att en av sönerna i Lövåsen, Erik Påvelsson, genom giftermål kom till
Tväråna i Östmark, efterträdde detta hemmans grundare Påvel Karttuinen
som dess ägare och därmed genom sitt släktnamn blev upphov till
dess finska namn Suhola. På senare tid har kännedomen om dess finska
ursprung även blivit befäst av det förhållandet att f. statsministern Tage
Erlanders morssläkt härstammade från finnarna Suhoinen vid Lövåsen.
--
www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b3594/1474126385192/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1988_bilaga.pdf

Personhistoria

Källor