Johan Pålsson Norilainen

Blev 69 år.

Äktenskap med Annika Henriksdotter Ikoinen (1780 - 1866)

Noteringar

Josef Jakobsson Hämäläinen från Finland och från Hämeenmaa socken.
[Tavastlands socken], detta lärer vara en falsk förmodan av namnets betydelse.
Han byggde först litet i vester, på åkern, där rösen ännu synas.

Han tog fastebrev på sitt hemman 1641. Dess ende son Jakob flyttade till Långnäs och
gifte sig där; även en dotter gifte sig bort, men den andra fick en hemmåg med namnet
Hans Olsson Norilainen, stamfadern för hela denna stora släkt. Med honom förhöll det sig
på det sättet, att då han var 14 år gammal ungefär, så gjorde svenskarna ett infall i Norge,
varvid dessa finnar varit över gränsen och plundrat i Hedemarken. De hade därifrån bortrövat
en 300 kor, till vilken drifts herde de fått en yngling om 18 år, vilken de i skogen, jag vet ej av
vad orsak, funno sig för gott att skjuta ihjäl, och hans yngre bror, som följt den äldre, togo de
med våld med sig hem, att köra boskapen.
Han skulle då ej varit mer än 14 år gammal. De hade haft honom sedermera hos sig som en
slags livegen; då han blev större, tjente han än där och än här på finnskogarna, förtjänte sig
en liten förmögenhet och gifte sig till slut med Kajsa, den gamla gubben Hämäläinens dotter;
för det han var norsk till nation fick han namnet Norilainen, och efter honom bär många ännu
det namnet.
Se härom vidare i gubbens testamente av den 16 oct. 1658. Efter långliga tider kommo en
hop norrmän under ofreden över gränsen att plundra, men då de fingo höra, att han varit
därifrån hemma, vände de om. Då finnarna förra gången hade varit hos dem, hade de tagit sin tillflykt på en udde i sjön Måsen, men finnarna hade hittat dit efter.

Denne Hans Norilainen hade många barn. Matts Hansson flyttade nord i gården, där den blinde gubben nu bor. Jan Hansson bodde på stället, Erik Hansson flyttade till Norra Ängen, och
Olof Hansson dog ogift.

Jan Hanssons nedstigande linje var Pål Jansson, dess son Joh. Pålsson, dess son Pål Jansson och hans son Jan Pålsson lever ännu, f. 1775. Läser finska bra, och bor i närmaste gård: det
var till honom jag gick till natten. Han hade finsk psalmbok och en postilla.

Dagboköver mina vandringar på Wermlands och Solörs finnskogar 1821
Gottlund

Personhistoria

Källor