Erik Matsson Liukoinen

Barn med ?

Noteringar

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist.
--
Avslås yrkande av Johan Eriksson på Torsbyskogen att få börda sin
farfars sal. Erik Matssons arvejord 1/4 i N. Lekvattnet, som farfadern
sålt till sin bror Mats Matsson.
Dennes son Johan Matsson innehar lotten och uppvisar köpebrevet
från 1686. Lotten är uppbjuden 1. gången 1687 (ht 96) och lagstånden
utan klander. Från denna på systern Margareta Matsdotter inlösta delen
har fasta beviljats 1695 (vt 39), och enligt fastebrevet har hon fått 7,5 rd
för sin lott, dvs hälften av vad brorslotten kostat.
Johan vädjar till lagmansrätten. 1721 ht 125
--
Till Norra Lekvattnet kommer i stället en annan finne och börjar röja
mark för bosättning. Detta sker dock först i början av 1640-talet, då en
broder till den många år tidigare uppträdande Mats Larsson, nämligen
Per Larsson Liukoinen, slår sig ned där. Denne blir dock redan år 1644
ihjälslagen hemma i sitt pörte av en norsk strövkår, som under det
pågående kriget, den s. k Hannibalsfejden 1643-45, trängt in ett stycke
över gränsen. Efter hans död står änkan följande år i tiondelängden, men
sedan hon gift om sig med finnen Pål Pålsson uppträder denne i fortsättningen
i olika längder från år 1646 till och med 1653. Under tiden synes
stridigheter ha uppstått mellan Pers söner (Mats, Samuel och Erik) och
styvfadern om innehavet av Norra Lekvattnet, som enligt jordeböckerna
1649 och 1650 angives vara upptaget 1644 och 1650 uppföres som 1/4
hemman. Enligt uppgifter vid tinget den 9-11/7 1660 skall Pers söner ha
kallat hem farbrodern Mats Larsson från Nås för att övertaga och köpa
torpet, vilket även skett till ett pris av 40 riksdaler, enligt tingsprotokollet
för ett nybygge »allenast påbegynt och lijthett tillbrukat». Av protokollet
framgår även, att Mats Larsson fått fasta på sitt köp vid tinget,
dels enligt regeln att »kiöp bör gå fram och icke tillbaka» och dels
eftersom det enligt lag var uppbudet och lagståndet, vilket skett åren
1658-59. Han tar alltså hand om hemmanet, och Pål Pålsson gör samtidigt
slutligt upp med styvbarnen om hos honom innestående fädernearv.
Mats Larsson Liukoinen synes alltså icke — som av tingsprotokollet 1660
vill framgå — ha återvänt till Lekvattnet strax efter broderns död utan
senast omkring år 1653 Var han tillbragt den långa tiden från 1636 till
denna tidpunkt är oklart, troligen dock i Nås, där han emellertid ej
kunnat återfinnas. Felaktigt är däremot med säkerhet ett förslag att han
upptagit Ulvsjön i Östmark och en lång tid vistats där.
I Norra Lekvattnet träffas han emellertid i fortsättningen i längderna från
och med år 1653 till något år före slutet av 1660-talet, då han förmodligen
avlider och efterträdes av sönerna Mats och Erik Matsson Liukoinen.
Med Mats Larssons köp av Norra Lekvattnet och hans söners fortsatta
innehav av hemmanet betryggas framdeles släktens dominerande ställning
i dess historia.
--
www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b3594/1474126385192/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1988_bilaga.pdf

Personhistoria

Källor