Måns Nilsson

Barn med Marit Olofsdotter

Noteringar

"Ett sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist
----
Fasta för Måns Nilssons barn i Bösseviken på 1/2 hemmanet.
1696 vt
----
Uppbjudes 1:a gången:

1/2 Bösseviken för Måns Nilssons barn ib, i vilken jord ligger dels deras
moders del, dels hennes systers Valborg Olofsdotters i Bonäs del, dels hennes
broders Jöns i Tomthult del och slutligen hennes broder Pers i Gylleby del,
vilken Sven Nilsson nu på Måns Nilssons barns vägnar löst för 26 rd. Gudmund
Olofssons barn påstår sig ha betalat Per för hans del, men det förnekar
han, och vad Nils Jonsson, gift med Gudmunds änka, betalat Per till hjälp kan
han ej återfordra, eftersom Per aldrig fått någon ersättning för att man brukat
hans jord.
1690 vt 68
----
Eftersom sal. Måns Nilssons barn i Bösseviken och sal. Gudmunds barn ib
med utslag vid 1683 ht (nr 24) bevisar sin rätt till hemmanet, är Per Olofsson
i Gylleby skyldig att ta lösen för sin brorsdel i Bösseviken.
1689 ht
--
Gudmund Olofssons barn äger hans brorsdel i Bösseviken jämte inlösta
systerlotter. Måns Nilsson, som är gift med en syster till Gudmund och har
inlöst en brorsdel från Jon Olofsson i Tomthult, äger halva hemmanet.
1683 ht
----
Per Olofsson i Bondestad (St. Kil) vill komma in på sin jord i Bösseviken,
vilket hans broder Gudmund Olofssons änka Marit Nilsdotter ib och svågern
Måns Nilsson ib motsätter sig.
Svågern Nils Bengtsson i Bonäs vittnar att Per tidigare ej velat anta hemmansbruket ib.
Måns Nilsson äger förutom sin hustrus del den lott han inlöst från svågern Jon Olofsson i
Tomthult. Rätten bestämmer att Per skall utlösas.
1682 ht 15
--
"Med 1650-talets ingång kom Bössviken att uppdelas på två brukningsdelar eller
gårdar, efter läget benämnda "där Nol" resp "där Sy". Av dessa var "där Nol"
modergård och övertogs omk 1660 av sonen i huset, Gudmund Olofsson,
medan den södra gårdsdelen några år tidigare överlåtits på hans svåger,
Måns Nilsson."
--
"Bössevikens historia"
Roland Kilstadius

Personhistoria