Per Pålsson Hakkarainen

Blev ca 90 år.

Barn med Annika Olofsdotter Karjalainen (1600? - 1696)

Noteringar

Barn:
Pål Persson Hakkarainen (1620 - >1670)
Josef Persson Hakkarainen (1625 - 1690)
Annika Persdotter Hakkarainen (1625 - 1715)
Hindrik Persson Hakkarainen (~1640 - 1696)
Lars Persson Hakkarainen ((ca1620) - 1688)
Per Persson Hakkarainen
--
Han kom med hustru och barn till Gävle med en fiskebåt, därifrån till Lars Pasainen i
Kvarnberget (Hallas utskog) skattlagt 1627, där de var inneboende i 2 år. sedan i Nain
dit han kom år 1630. Nain var då obebott. Under tiden hos Lars Pasainen, gjorde Per
ett svedje på 1 tunnland. Detta kallas än i dag för Hakkransberget.

C.A. Gottlunds bok "Dagbok öfver dess Resor påFinnskogarne år 1817", kap. VII
"I Malungs finnmarker", sid.290-295.
--
Upptog omkring 1630 Nain på Ekshärads skogar.

Per Pålsson Hakkarinen, eller Per Hakkran som han kallas i allmänt tal, är en mycket mytomspunnen person. Han skall enligt sägnen ha blivit 150 år gammal och de sista 20 åren
gått klädd i endast en skjorta. Sägnen berättar vidare att han föddes vid Saimasjön i Savolax i östra Finland. Han och hans fru rymde från Finland med en fiskebåt till Gävle efter att ha tjänat
hos general Jakob Posse.
Denna resa skulle ha tagit en månad. Därefter kom de så småningom till Kvarnberget eller
Myllimäki i Säfsnäs finnmark där de under två år bodde hos en finne vid namn Posainen.
Han tog upp byn Nain, förmodligen i slutet av 1620-talet. Per Hakkran ängnade sig liksom
så många andra finnar åt svedjebruk vilket inte sågs med blida ögon av grannarna.
Sägnerna vill berätta att först kom dalkarlarna och brände ner hans hus där han torkade säden. Han byggde upp huset igen, men snart hade det bränts ner igen, denna gång av ekshäringarna. Per Hakkran gick till Stockholm för att få rättvisa skipad. En av dem han träffade där var den
forne husbonden Jakob Posse.
Per Hakkran lyckades nå en förlikning med ekshäringarna som byggde upp huset på nytt
åt honom. I verligheten kom Per Hakkran väl överens med sina grannar varför berättelserna
om mordbränderna förmodligen kan avfärdas som sagor. Första gången Per Hakkran omnämns
är i ett domstolsprotokoll från 1640 och där sägs det att han inte betalt sin skatt på sju år.
1650 upptas Nain som 1/8 hemman i jordeboken för Älvdals härad. Per Hakkran mantalsskrivs som husbonde i Nain för sista gången 1664. Han borde då ha varit cirka 63 år.
Någon gång under 1680-talet dör han vid en ålder av ungefär 85 år. Än idag finns
lämningar kvar i Nain av vad som sägs vara Per Hakkrans pörte i västra kanten av Gammelvallen.

Gottlund: Nain (fi. Noari) Den förste som hitkommit och här uppslagit sin bostad var Pål Pålson Hakkarainen från Rautalampi socken i Finland. Han hade först varit en betjäntgosse och
sedan trosspojke åt en Jakob Posse; men rymde bort ifrån honom, och kom över Ålands hav,
jämte hustru och barn, till Gävle stad, dit han anlände med en fiskebåt, efter att hava dröjt en månad på vägen.
Då han kom hit på skogarna så funnos här förut ej flera än 3 torp på hela skogen, nämligen Kvarnberget i Säfsnäs, Laggsundet i Gåsborn och Sundsjön i Gustaf Adolf socken.
Han hade först såsom en inhysing bott 2 år i Kvarnberget och högg under sin vistelse därstädes
en sved av en tunnlands omfång, vilket ställe än i dag kallas Hakkarsberg.

Personhistoria