Simon Larsson Kauttoinen

Blev ca 99 år.

Barn med Kerstin Halvardsdotter (1605? - 1696)

Noteringar

Barn:
Karin Simonsdotter Kauttoinen (1625 - 1704)
Lars Simonsson Kauttoinen (1629 - 1702)
--
Simon Smed, Simon Larsson Kauttoinen, f. omk.1595, var bössesmed
och kom från Örebro. Gottlund får sig berättat om Simon Smed, och skriver i sin
"Dagbok ..." "som varit en kronosmed i Örebro och ännu sedemera gjorde bössor
här i Ragvaldstjärn. Simon Kauttoinen hade varit ett år i Örebro, rymt och blivit
efterlyst. Han kom till Elvdalen och tjente hos en smed, men yppade aldrig sin konst.

En gång då smeden varit längre bort, och man behövde en gammal yxa reparerad,
så gjorde han det. Då smeden kom hem, såg han och betraktade yxan, och sade:
"Du är just den mannen, den efterlyste smeden, men det må du vara."
Sedan for han till Ragvaldstjärn och tog därpå skatt, varav stammen ännu
finns kvar samt mycket utgrenad."

Domboken 1653

Om Hällebergsborna ej kan med godo få Simon Larsson smed i Ragvaldstjäm
att avflytta, bör han få stanna kvar och dessutom tilldelas erforderlig
skog från bolbyn.
Samme Simon smed befinnes skyldig att ersätta Hällebergsborna för skada
som hans hästar gjort i en rågbråte.
--
Lars Simonsson, en finne som bebodde ett nytt hemman vid namn
Ragvaldstjärn. Detta hemman hade så sent som strax före 1640 röjts av
finnen Per Larsson, kallad Lekare-Per. Han löste det av Hällebergs åbor
med 7 riksdaler och 7 tunnor råg och fick det skattlagt 1642 som 1/8
skattehemman.
Han lämnade det emellertid samtidigt vind för våg och drog norrut i Fryksdalen,
där han med landshövding Olof Stakes byggnadssedel av den 16/11 samma år
upptog Mangen i nuvarande Vitsand och även där förblev bosat .
Ragvaldstjärn övertogs då för resterande utlagor år 1643 av den ovannämnde
Lars Simonsson, som bröt mera mark och byggde till torpet åtskilligt.
Hans son Simon Larsson Smed fick senare vid mitten av 1650-talet genom
överenskommelse med hällebergsborna lagt till torpet så mycken skog som erfordrades,
för att det i fortsättningen skulle göra skäl för 1/8 hemman, som det blivit åsatt
1642 men svårligen kunnat motsvara.
--
www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b3594/1474126385192/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1988_bilaga.pdf

Personhistoria

Källor